Fick för ett tag sedan en massa tyger av svärmor. Det här blommiga tyget visste jag på en gång att det skulle bli en blus till mig själv! Har inte haft något mönster, men jag har en liknande blus, fast i svart och med lång ärm som är en riktig favorit, så jag har försökt att efterlikna den.
Vad som är litet x-tra kul är att tyget förmodligen tillhört min mans farmor! Undrar om hon sydde något i det här tyget och i så fall vad?
Sen sydde jag en Bilar-hatt till häromdagen.
4 kommentarer:
Söt modell på tröja! Var det svårt? Själv känner jag att jag har lääänge kvar innan jag vågar mig på vuxenkläder. Men koll amin blogg, jag har pysslat med pärlor igår,
Jättefin blus! :)
Jag önskar att jag också kunde sy. Jag har i och för sig köpt en ny symaskin och bestämt mig för att jag ska lära mig...men jag är nog lite feg och har inte vågat ta tag i det ännu. En hemsk syfröken i skolan för många år sedan har satt sina spår... :(
Hur går det med virkprojektet? Man är ju lite nyfiken... :)
Trevlig helg!
Tack för era snälla kommentarer! Det är uppmuntrande!
Nej, det var inte speciellt svårt att sy blusen! Önskar att jag hade en provdocka - då skulle det vara ännu enklare att sy till mig själv. Svårt att prova på sig själv och måtta och nåla samtidigt. Maken tyckte att han kunde prova istället... (Då hade blusen garanterat spruckit!)
Tänk vad tråkigt det är med lärare som kan förstöra ens lust och inspiration för lång tid framåt... Men friskt vågat, hälften vunnet, som man brukar säga! Börja med nåt enkelt! Det är så roligt att sy!
Och virkprojektet... snart, snart ska det vara klart! Det har varit några intensiva dagar här med för mycket annat att göra, så det har legat på is... Hoppas att bli klar med det i helgen. Sen får vi se om det blir som jag tänkt mig... Inget avancerat egentligen.
Tack för dina snälla kommentarer på min blogg!! :-)
Jag är också på gång att sy kläder till mig själv - har faktiskt färdigställt ett par knickers, får se om jag lägger ut dem...
Din blus var jättesöt!! Avancerat att sy utan mönster!! Det skulle jag inte våga mig på.
Skicka en kommentar